Luften i mina steg slowmotionifierar världen

vcf07oe5m4awdl6vdest

För en liten stund sedan var jag ute och sprang för första gången på tre dagar.
För vartenda steg jag tog ökade pulsen, men min andning var stabil. Vartenda andetag var synkat med musiken i mina hörlurar, och vartenda steg var synkat med min andning. Vartenda steg gick i takt med musiken, allt hängde liksom ihop på ett helt magiskt sätt.

Varje gång min fot rörde asfalten kände jag hur dämpningen i skon fångade upp lite av trycket, innan jag rullade från främre delen av foten, ner till trampdynan, tryckte ifrån och studsade iväg i ett nytt steg.

Jag tittade runt omkring mig, och såg att människorna verkade röra sig i slowmotion. Jag fintade mig förbi ett par utanför ICA, hoppade över ett lågt stängsel och sprang förbi två killar som gick sakta på vägen, parerade en man som var påväg ut ur en bil. Det var inte de som rörde sig långsamt; det var jag som rörde mig snabbt, och jag ville inte sänka farten.

I lurarna dunkade VinterNoll2 med Kent medan jag fortsatte finta mellan hindren som rörde sig mot mig, med mig, jämte mig – i slowmotion. Men jag, jag rörde mig inte i slowmotion. Jag var Franklin i GTA 5 – när man trycker L3+R3 och plötsligt kan sicksacka mellan de andra bilarna, för de rör sig helt plötsligt en tiondel så fort som tidigare.

De tre dagarna då jag har tentapluggat och rört på mig minimalt har gjort mig till ett monster. En hulk. En Usain Bolt som spring på Lunds gator i takt med Kents VinterNoll2. Och jag älskar det. Jag älskar att röra mig snabbast av alla runt omkring mig, känna att jag inte går miste om något – tvärtom.
Det peppar mig bara att springa ännu fortare. Dra andningen djupare ner i magen.
Se i slowmotion hur människorna runt omkring mig är på väg ut från ICA, hem från jobben och på väg mot McDonalds medan jag springer mot success, med adrenalinet pumpande i varenda cell.

Imorgon har jag tenta i statistik, det ska bli SÅ skönt att slippa hela det området sen. Att se människor som siffror är verkligen inte min grej, jag tycker det är hemskt och jag kommer aldrig någonsin ha praktisk användning för det. Usch! Imorgon kommer jag vara glad, på torsdag kommer jag vara full!!

Ta väl hand om er så hörs vi snart igen! Lämna gärna några snälla ord i kommentarsfältet!

/J.D.

Annonser

Kommentera, tyck till, diskutera!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s