En julsaga – teaser

hith-father-christmas-lights-iStock_000029514386Large.jpg

1 December
Den här historien börjar som så många andra en kall dag i december. En sådan där vinterdag som gärna beskrivs som mysig och stämningsfylld av den som ser snöflingorna singla utanför sitt fönster, och som otrevlig och svårlevd för den som inga fönster har utan som istället får känna de där snöflingorna singla ner i springan mellan nacken och tröjan.

På dagen stängde människorna sina rutor tvärt. “Vintern är här”, mumlade herrn i huset. Snön ven mellan skorstenarna, råttorna trängdes i skrymslena och barnen grillade korv vid elden. På kvällen kokades varm choklad som toppades med den fetaste grädde, kälkar for nerför stadens gator och den gamla landsfiskalen skridade fram över den frusna ån.

Där, just i den iskalla vinternatten, låg två unga älskare. Från toppen av stadens högsta kulle blickar de ut över den oändliga oceanen av miljontals stilla, gnistrande ljus.

Min farfar brukade säga att den svarta himlen är tunikan Julius Caesar bar sin sista dag i senaten. Guden Jupiter svepte den kring jorden och stängde ute ljuset från människorna för att utfästa världssorg. Nu vittnar hålen i tyget, stjärnorna, om att där, bortom dem, finns något större än vad vi kan se och förstå. Jag tror farfar fick det där om bakfoten. Hur man nu kan få något om bakfoten, det har jag heller aldrig förstått. Jag är inte ens säker på att vi människor har en bakfot att få något om. Tyget Jupiter svepte in jorden i kan aldrig ha varit en tunika. Julius Caesar, i en svart tunika? Det vore nästan osmakligt, en kejsare i en fattig mans klädsel. Jag håller med min morfar om att det snarast är hans Toga picta, eller möjligen hans sorgedräkt, Toga pulla, som han bar den där ödesdigra morgonen och som nu skiljer oss från ljuset utanför.

Nåväl.
Den här natten sjönk inte himlens vackraste stjärnor drömskt i väst eller talade till visa män i öst. De låg här, tätt intill Emilios bultande hjärta. I decembernattens bedövande mörker kunde man se havets vågor i Melissas azurblå ögon. Likt det ljumma månskenets glödande dans över den lätta midvinterfrosten. Ett gnistrande täcke av iskristaller, i ständig rivalitet med himlens stjärnor om att vara vinternattens vackraste förälskelse. Försiktigt, försiktigt steg han över ytan för att inte bryta igenom det gnistrande, det sköra.  Det är ju så med frosttäcken; ett allt för vårdslöst kliv och man bryter igenom den sköra ytan, sjunker ner i snön och blir blöt innanför skorna. Melissa var det frosttäcket, och Emilio skulle snart bli blöt innanför skorna.
– Om du reser så reser jag med dig.
En varm tår rann ner längs hans frusna kind och slog i marken.
– Emilio, du förstår inte. Jag måste resa själv. Någon måste stanna hemma och ta hand om Charlie, och du vet att det måste vara du.
Han tystnade. Sakta följde han de vandrande stjärnorna med blicken. Planeter, hade hans far kallat dem. Det var de rastlösa vägvisarna som talade om för vilsna vandrare var de skulle gå. Men ikväll var de alldeles tysta. Han vände sig om och drog henne tätt intill sig.
– Jag kommer sakna dig. Charlie kommer sakna dig, viskade han.
– Och jag kommer sakna er, viskade hon tillbaka. Nu kunde hon inte längre hålla tillbaka tårarna. Med en snyftning kramade hon honom så hårt hon bara kunde. Han, hennes livs kärlek. Men hon visste att hon var tvungen att göra detta. Hon var tvungen att ge sig av. Hon hade alltid varit tvungen att ge sig av.

De låg så nära varandra att de inte behövde säga ett ord. Hennes fingrar som rörde sig sakta över hans mjuka rygg sa allt som kunde sägas där och då. Vissa stunder ska bara inte förstöras med att försöka förklara dem i ord, de ska bara kännas med ett ömsesidigt medvetande om att just nu, i precis denna stund, sker något magiskt som bara händer när kärleken är som starkast – och vem vet hur länge den kommer vara det?

J.D.

Annonser

Kommentera, tyck till, diskutera!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s