Dag 7: Därför borde franska regeringen blixtinkalla Neutron-Jack

jack-welch-success-secret_0

Johan hade tacokrydda liggandes. Det skrämmer mig hur mycket jag åt. Tusentals kalorier. Min totalt bristande självkontroll i närvaron av köttfärs, wraps, ost, gräddfil, rödlök, paprika och majs får mig att oroa mig. För mig själv.

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Sådär borde jag i alla fall inte börjat. Maken till olitterärt att inleda en berättelse på det sättet. Eller, är det egentligen det? ”Den här historien börjar som så många andra…” är ju en klassiker. Då borde ”Jag vet inte riktigt var jag ska börja” ha klassikerpotential också, om det bara används i rätt sammanhang.

Äh. I dag höll jag en presentation till. Det gick superbra, men jag ska inte tjata om det. Jag är glad för min skull i alla fall. Vi skolkade eftermiddagslektionen och stack ner till hamnen för att ta färjan över till Chateau d’If. Visade sig att den båtlinjen är stängd på måndagar. Då gick vi till fästningen vid Vieux Port. Visade sig att den är permanent stängd pga Frankrike.

Det känns som om de flesta av utbytesstudenterna börjar bli rätt trötta på Frankrike nu. Eller, inte på Frankrike som land. Men fransmännen som folk. Den första månaden var det lite charmigt att ingen pratade engelska. Man blev lite generad, skrapade nervöst foten i marken och log: ”Sorry, I don’t know french…”

Nu är man trött på det. För i helvete, jag VET ju att ni kan engelska. Ni försöker inte ens. När vi skulle från Italien till Schweiz åkte vi av någon anledning med en fransk busschaufför. Trots att vi befann oss på Milanos tågstation så vägrade han prata något annat än franska med oss. Miguel förklarade ursäktande att han inte kunde någon franska och undrade om han kunde ta det på engelska. Busschaufförsjäveln svarade PÅ FRANSKA. Jag ville bara stanna där, i Italien. Där människor log bara för att vara trevliga, ibland. Där vi möttes halvvägs, vi försökte säga några ord på italienska och de några på engelska. Där vi skrattade och svettades tillsammans, över hur dåligt vi förstod varandra.

Så är det inte här i Frankrike. För det första så ler inte den genomsnittlige fransmannen i onödan. Inte i nödan heller, för den delen. De pratar ingen engelska, även om de vet att den de pratar med inte kan någon franska och oavsett hur mycket engelska de kan. Har man turen att stöta på ett riktigt trevligt butiksbiträde (och tro mig, det värmer mitt hjärta när det händer) så kan hen vara vänlig nog att repetera det hen sa långsamt. På franska, men ändå. Att det här är ett av de starkaste länderna i EU, att de här människorna bestämmer mer över Sverige än vi själva på områden som är avgörande för vår framtid, skrämmer mig på ett sätt som det inte gjorde i augusti.

Jack Welch, aka Neutron-Jack, var i sin roll som VD känd för att effektivisera företag genom att avskeda all personal han ansåg vara överflödig. Det resulterade i tomma kontorslokaler, precis som efter en neutronbomb. Den franska regeringen borde anställa honom nu, illa kvickt. Innan det är försent. Säga åt honom: ”Vi vill ha kvar monumenten. Den vackra naturen. Havet. Klimatet. Men hjälp oss med fransmän som vägrar lära sig engelska, för guds skull.”

1700 kalorier. Men fortfarande inget socker. 24 dagar kvar. Enligt sockerexperter ska den värsta abstinensen dö ut från och med onsdag. Det här ska nog gå. Eller, med min oerhört bristande självdisciplin är det långt ifrån säkert att det ”går” alls. Men jag måste ju tänka så, om det överhuvudtaget ska finnas en chans.

/J.D.

Advertisements

3 thoughts on “Dag 7: Därför borde franska regeringen blixtinkalla Neutron-Jack

  1. Nu gör du mig förbryllad. En kompis har sagt, att då hon var i Paris och skulle använda sig av sina skrala kunskaper i franska, övergick de alltid alla otåligt till att tala engelska..! 😉
    Dessutom var alltid alla trevliga och hjälpsamma.

    Men hon kanske sade så bara för att göra mig glad. Halvfransk som jag är. 🙂

    • I turistiga områden fungerar det ganska bra, så det stämmer säkert med Paris. Både i Paris, Nice och Monaco upplever jag att de pratar superbra engelska jämfört med i resten av Frankrike. Marseille som jag bor i nu är allmänt känt för att vara en av de absolut sämsta städerna ur det hänseendet. 😉

  2. Ok, det är i Marseille du pluggar. En av de få storstäder jag aldrig varit i, i Frankrike. Men som jag väldigt gärna skulle vilja besöka.
    Förvånar mig faktiskt inte jätte mycket, att de är mer traditionalistiska där och vägrar engelska. 🙂

Kommentera, tyck till, diskutera!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s